Humlab vid Umeå universitet är en arbetsenhet vid Humanistisk fakultet vars uppdrag är “att initiera, inspirera och utveckla relationen mellan humaniora, kultur och [digital] informationsteknik”. Med det avses att dels studera människan och våra kulturella uttryck i relation till samhällets pågående digitalisering, dels att använda sig av digitala metoder och verktyg för att studera frågeställningar relaterade till en humanistisk forskningstradition.
Kungliga biblioteket (KB) har som uppdrag att samla in, bevara och tillgängliggöra allt som ges ut i Sverige. Dessutom främjar vi utveckling och samverkan i den svenska bibliotekssektorn.
KB är både ett publikt bibliotek och en myndighet med uppdraget att bevara, digitalisera och dokumentera sina samlingar. Vi samarbetar flitigt med andra bibliotek och organisationer. Det sker genom vårt uppdrag för bibliotekssamverkan, men även via olika projekt. Varje år tar vi dessutom fram Sveriges officiella biblioteksstatistik.
Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) arbetar för att främja forskning, utbildning och samverkan som handlar om digitala fenomen och/eller använder digitala metoder. Verksamheten kan sorteras in under tre övergripande forskningsområden – som delvis överlappar varandra:
Swe-Clarin är organiserat som ett konsortium med elva medlemmar. Dessa är nationella forskningsmiljöer, arkiv och bibliotek, som tillsammans representerar universitetsvärlden och samhällets minnesinstitutioner.
Medlemmarna bidrar bland annat med expertis, skapar och underhåller språkteknologiska verktyg, liksom samlingar med digitalt material.
Riksarkivet har det nationella ansvaret för samhällets långsiktiga informationsförsörjning och den statliga arkivverksamheten och arkivvården. Förutom att bevara och tillgängliggöra dokument från de senaste 1 000 åren utfärdar myndigheten också författningar inom arkivområdet och utför tillsyn av arkivvård inom statlig verksamheter. Riksarkivet är alltså både en av våra största kulturarvsmyndigheter samtidigt som det är en förvaltningsmyndighet.
Svensk nationell datatjänst (SND) är Vetenskapsrådets forskningsinfrastruktur för humaniora, medicin & hälsa och samhällsvetenskap med fokus på insamling, kvalitetssäkring, dokumentation och framtidssäkring av forskningsdata. Till SND:s uppgifter hör också att ge stöd och rådgivning under hela forskningsprocessen samt att ge ökad tillgänglighet till forskningsdata nationellt och internationellt.
Språkteknologigruppen vid Linköpings universitet (NLPLAB) har funnits sedan 1983 och bedriver idag både grundforskning och tillämpad forskning inom ett flertal språkteknologiska områden. Fokus ligger på automatisk textanalys och uppbyggnad av textbaserade språkresurser.
Språkbanken Sam vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) gör Isofs arkivmaterial mer tillgängligt för både forskare och allmänhet. Isof stora mängder tal- och textmaterial görs tillgängligt och användbart för forskning inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap med hjälp av verktyg och metoder från språkteknologi och digital humaniora. Infrastrukturen som tas fram används även för att tillgängliggöra material för allmänheten.
