Gender and Work
”Vår kunskap om det förflutna är beroende av de spår som det förflutna lämnat efter sig. Spåren återspeglar vad människor var intresserade av att skriva ner. Det självklara – till exempel människors vardagliga sysslor – kommenterades sällan. Yrkestitlar var ovanliga, särskilt på landsbygden och särskilt bland kvinnor. Uppgifter om vad människor faktiskt gjorde går att hitta, men det är tidskrävande och därmed dyrt att samla in”.
Så står det på webbplatsen för forsknings- och digitaliseringsprojektet Gender and Work vid Uppsala universitet. Digitaliseringen av stora mängder texter gör det möjligt att utforska historien i ny omfattning. I Gender and Work studerar historiker systematiskt vad kvinnor och män arbetat med, framförallt hur kvinnor försörjde sig under så kallad tidigmodern tid (cirka 1550–1800).
Projektets nav är databasen GaW (Gender and Work), som innehåller utdrag ur historiska källor med konkreta beskrivningar av vad människor gjort för sin försörjning – tusentals dokument som bearbetats med språkteknologiska verktyg.
Den verb-orienterade metoden
Mycket av den kunskap som fanns om arbete i äldre tid byggde på uppgifter från 1800-talet. Forskarna inom Gender and Work gick därför längre tillbaka i tiden för att på empirisk väg undersöka vad människor med olika klass, ålder och kön gjorde för sin försörjning. Ett dilemma var dock att titlar sade mindre än vad man kan tro, eftersom de i historien inte nödvändigtvis var knutna till vad en person faktiskt gjorde, utan till en social position eller politiska rättigheter.
Så småningom utkristalliserade sig den ”verb-orienterade metoden”, som en följd av projektets diskussion om hur arbete skulle definieras under den aktuella tidsperioden. Genom att undersöka verbfraser kunde forskarna studera hur människor använt sin tid för att försörja sig. Ett exempel är hur domstolsregister rymmer information om inblandade personer gjorde, som att tälja skedar. Metoden är ett sätt att kunna sammanställa stora mängder information från ett stort material där informationen finns spridd över stora textmassor.
Databas som kräver forskare
Språkteknologin gör det möjligt att analysera omfattande och fragmentariska textmaterial, som varit tidsödande eller oöverstigliga att bearbeta för hand. Samtidigt kräver forskningsprocessen "handpåläggning". Hela texter registreras i databasen GoW antingen genom att skrivas in eller, om de redan är digitaliserade, att klistras in. Därefter krävs det att verben ”normaliseras” för att de ska bli sökbara i databasen. Den verbinriktade metoden kräver därför god kännedom om materialet – inmatningen av data är inte mekanisk.
Databasen GoW utgör underlag för fler forskningsfrågor än de som ställdes inom ramen för Gender and Work. Till exempel kan historiker studera olika typer av arbetsaktiviteter i deras kontext och språkvetare kan göra språk- eller begreppsanalytiska undersökningar kopplade till arbete och försörjning. Då används databasen som en språklig korpus som innehåller texter som återspeglar hur dåtidens människor talade om arbete.
Forskare, studenter och allmänhet kan söka i materialet och ladda ner data för vidare bearbetning. Studenter kan också använda materialet för att skriva uppsats. Forskare som arbetar med källmaterial som skulle kunna passa i GaW har möjlighet att använda databasen för att inte bara analysera, utan också tillgängliggöra sina källor.
Själva verbmetoden och registreringen av människors tidsanvändning kan överföras till alla möjliga studier av mänskliga praktiker.
Länk till webbplats
Publikationer från projektet (urval)
Gräslund Berg, E. m fl (2013): ”Praktiker som gör skillnad: Om den verb-inriktade metoden”, Historisk tidskrift, 133:3.