I mitten av oktober 2017 arrangerade Swe-Clarin tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond (RJ), en seminariedag på Riksarkivet för de fem projekt som 2016 beviljades stöd i RJ/KVHAA-satsningen på Samlingarna och forskningen http://anslag.rj.se/sv/lista_stodformer/Forskningsprogram_Samlingarna_och_forskningen.
Bakgrunden till dagen var den stora potential vi ser i en fördjupad dialog mellan minnesinstitutioner och universitet. Vi följer med intresse forskningsfinansiärernas olika initiativ för mer aktiv forskning på samlingar inom minnesinstitutionerna, och ser också en växande entusiasm för digital humaniora i universitetsvärlden. Det verkar alltså vara rätt tid att sammanföra minnesinstitutioner och universitet för att söka fördjupa dialogen kring gemensamma frågor.
Förra våren arrangerades ett liknande seminarium på Nordiska museet för de projekt som beviljats medel i den första utlysningen för Samlingarna och forskningen (2015) http://www.digisam.se/samlingarna-och-forskningen. Det blev en givande dag och därför kändes det motiverat att göra samma sak igen, nu med de projekt som fått stöd i den andra utlysningen (2016).
Precis som förra året är det fem spännande tvärvetenskapliga projekt som satt igång i år, och precis som förra gången inledde vi dagens seminarium med att påminna om hur språkteknologi kan utgöra ett stöd för humanistiska forskare. Lars Borin från Språkbanken på Göteborgs universitet öppnade dagen med en presentation av Swe-Clarin som infrastruktur för e-vetenskap https://sweclarin.se och de språkverktyg av olika slag som finns att tillgå.
Projektet ”Evighetsrunor” http://www.runforum.nordiska.uu.se/tag/evighetsrunor presenterades av Magnus Källström, Mario Bianchi, Marcus Smith och Laila Kitzler Åhfeldt. Evighetsrunor är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet och det yttersta syftet är att bygga en digital plattform till stöd för runforskning. I projektet ingår bland annat sammankoppling av ett par befintliga databaser, nydigitalisering av äldre rundokumentation och fördjupade studier av runbruk på Öland, Gotland och Bornholm.
Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum, och Kajsa Hartig, Nordiska museet, presenterade ”Samla digital social fotografi” http://collectingsocialphoto.nordiskamuseet.se/. I projektet ingår även arkiv och museer i Norge, Danmark och Finland. Tillsammans ska deltagarna försöka hitta rimliga sätt att förhålla sig till – och samla – de enorma bildflöden som idag produceras av folk som inte är fotografer, och delas i olika socialmedia-kanaler. Vilken bild framträder till exempel av en plats som Södertälje? Skiljer den sig från vad som kan täckas in av traditionella dokumentationsmetoder?
Håkan Håkansson, Lunds universitet, berättade om ”Beundran och förundran i förändring - att förstå Museum Stobaeanum” http://anslag.rj.se/sv/anslag/52266. Det är ett mångvetenskapligt projekt med utgångspunkt i Kilian Stobaeus kuriosakabinett som donerades till Lunds universitet 1735, men som också utgör något av ett skolexempel på en splittrad samling. Var kom alla märkvärdigheter ifrån, och vart tog de vägen sedan?
Rebecka Lennartsson, Stockholms stadsmuseum, och Mats Hayen, Stockholms stadsarkiv, presenterade ”Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens rum” http://stockholmia.stockholm.se/forskning/pagaende-projekt/bekonade-rum/ ett samarbete som syftar till att undersöka hur man kan hitta genusperspektiven i stadens arkiv, museer och fysiska stadsrum. Hur har olika platser – parken, köket, caféet, bordellen eller skyltfönstret – genuskodats vid olika tider? Hur kan vi belägga det i historiska källor, hur gick det till och vad har drivit förändring?
Rickard Domeij från Språkrådet och Jens Edlund, KTH, presenterade ”Tilltal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal” http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprak-och-it/spraklig-infrastruktur/tilltal.html Projektets grundfråga är hur allt inspelat tal på minnesinstitutioner skulle kunna öppnas för forskning. ”Tilltal” arbetar med språkteknologisk metod och involverar i sina delstudier även etnologi, dialektforskning och människa/dator-interaktion.
Den avslutande diskussionen påminde oss om att avgränsningen mellan olika typer av källor – text, bild, ljud – verkar allt mindre avgörande. Även ett bildfokuserat projekt behöver bearbeta text (till exempel hashtags), och i runprojektet utgörs en del av källmaterialet av äldre glasplåtar som kan kräva kvalificerad bildanalys. Inom ”Tilltal” finns mycket att hämta i samspelet mellan inspelning, transkribering och kanske återläsning av tal.
Alla projekten är mångvetenskapliga, och det innebär förstås både fantastiska möjligheter och vissa utmaningar. Olika kompetenser som möts kring samma källmaterial kan ge essentiellt nya svar på forskningsfrågorna. Det avstånd som ofta finns mellan ämnesforskare, dataförvaltare och teknisk expertis kan överbryggas i en operativ metodutveckling som lägger god grund också för framtiden. Samtidigt ska man inte underskatta den tid det tar att på djupet förstå varandras professionella perspektiv och hitta de rätta formerna för samarbete. Bland annat behöver man kalibrera förväntningarna på vad teknologin med lätthet kan åstadkomma, och vad som av olika skäl är svårt till och med för en dator.
Återkommande tryckte deltagarna också på vikten av att släppa ut forskningsmaterial ur arkiv och museer i befintligt skick. På det viset ges forskningen access till i egentlig mening råa data, vilket kan bidra till förståelsen för t ex ett forskningsfälts framväxt eller de urval av material som kanske gjorts av enskilda insamlare. Öppet tillgängliga data kan också vara intressanta för externa forskare av helt andra skäl än den dataförvaltande organistionen (till exempel en ABM-institution) tänkt sig. Eftersom det är svårt att veta vad framtida användare vill ha är det förmodligen oklokt att lägga stora resurser på att tvätta och anpassa materialet för deras behov. Däremot behövs vidare insatser för att göra källorna ”hittbara” och seminariet verkade ense om vikten av att digitalisera sådant som kataloger och beståndsöversikter som kan leda forskare fram till även analoga material.
Vi ser fram emot att få följa projekten och ta del av deras resultat. De visar vägen också för de nya satsningar som kommer på området under 2018. Bevaka Vetenskapsrådet https://www.vr.se för mer information!
Johanna Berg, Riksarkivet