Ett av Swe-Clarins centrum ligger på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen (ISOF). I institutets samlingar finns tiotusentals timmar inspelat tal. I nuläget utnyttjas sällan de stora mängderna inspelat tal som finns på ISOF och andra svenska minnesinstitutioner eftersom det saknas metoder för att hantera arkivens ljudande material.
I projektet Tilltal (Tillgängligt kulturarv för forskning i tal) undersöker vi hur talteknologiska metoder kan göra de historiska talinspelningarna mer tillgängliga för forskare i samarbete med KTH och Digisam. Projektet utgår från talinspelningar i institutets arkiv och undersöker hur talteknologiska metoder och verktyg kan anpassas och utvecklas för att bearbeta stora mängder historiska talinspelningar.
De äldsta inspelningarna i institutets samlingar är från 1890-talet och inspelningstekniken har skiftat flera gånger sedan dess. På bilden dokumenteras en av de många intervjuer som på 1960-talet gjordes med utvandrade svenskar i Chicago (arkivuppteckning ULMA Sv-Am 1962:1:77).
Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att ge 9,7 miljoner kronor i anslag till projektet från 2017 till 2020. Projektet är ett samarbete mellan institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Digisam. Från institutet deltar både språkteknologer och forskare i dialekter och folkminnen.
Delstudier inom olika forskningsområden
Projektet rymmer tre delstudier och en användarstudie. I delstudierna undersöks hur talteknologin kan användas för att undersöka frågeställningarna inom olika ämnesområden (etnologi, språkvetenskap och samtalsforskning). I användarstudien anläggs ett verksamhetsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur arkivmaterialen används för forskning. Med hänsyn till forskarnas behov föreslås språkteknologiska lösningar och bedöms deras användbarhet i praktiken med hjälp av användningsfall.
Från erfarenhetsberättelser till kulturarv
Delstudien är en undersökning av Karl Gösta Gilstrings samling vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Samlingen består av tiotusentals brev och uppteckningar samt 250 timmar inspelade intervjuer. Språkteknologiska metoder prövas för att hantera det stora och varierande materialet. Förhoppningen är att olika materialkategorier kan sammanföras så att det till exempel går att från en intervjusituation länka vidare till när samma ämne eller berättelse omtalas i brev eller annat skrivet material.
Karl Gösta Gilstring spelar in intervju med Judith Johansson.
Språklig variation i tid och rum
Målet med denna delstudie är att utveckla nya metoder för att undersöka språklig variation och förändring i talmaterial. I studien genomförs undersökningar av språklig variation på olika nivåer; fonetisk/fonologisk, prosodisk och syntaktisk. Tidigare studier på området blir viktiga utgångspunkter och genom att använda talteknologiska metoder för liknande frågeställningar ges en uppfattning om vad dessa metoder kan tillföra. Ett exempel kan vara att med talteknologiska metoder automatiskt hitta och samla alla belägg på ett visst ljud. De talteknologiska metoderna kommer att anpassas och utvecklas för att analysera talspråk med dialektal prägel.
Interaktionsmönster i tid och rum
Inom talteknologi har man skapat modeller som besvarar frågor inom samtalsforskningen: hur ordet växlar från en talare till en annan, hur återkopplingen fungerar, hur medhåll eller ifrågasättande uttrycks och hur gemensam förståelse uppnås. Delstudien syftar till att ta fram en sådan interaktionsmodell för material som består dels av olika samtalstyper, dels av jämförbara material från olika tider. Resultatet blir en beskrivning av likheter och olikheter mellan typer (synkrona jämförelser) och tid (diakrona jämförelser; språkutveckling) ur ett interaktionellt perspektiv.