Skönlitteraturen är ett ovärderligt källmaterial i sin egenskap av spegel för samhället. Det är inte en okomplicerad spegling: ibland är litteraturen före sin tid, ibland efter, ibland styrs den av maktens intressen och den påverkas ofta av ekonomiska hänsyn. Men också dessa förhållanden gör att den säger något väsentligt om samhället, så länge den behandlas källkritiskt. Särskilt romanen och novellen tydliggör inte bara kulturen i snäv bemärkelse, utan visar vad som rör sig i samhällets inre. Det kan gälla vilka samhällsfrågor som problematiseras, hur frågor kring världsbild, kön, nationell identitet eller det främmande bearbetas, vilka konsumtionsvanor som kommer till uttryck, hur ord och begrepp förändrar sina innebörder eller vilka estetiska föreställningar som utprovas i teori och praktik. Exemplen kan mångfaldigas: i skönlitteraturen pågår ständiga förhandlingar mellan gamla och nya värderingar.
Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade

... Visa mer..

Skönlitteraturen är ett ovärderligt källmaterial i sin egenskap av spegel för samhället. Det är inte en okomplicerad spegling: ibland är litteraturen före sin tid, ibland efter, ibland styrs den av maktens intressen och den påverkas ofta av ekonomiska hänsyn. Men också dessa förhållanden gör att den säger något väsentligt om samhället, så länge den behandlas källkritiskt. Särskilt romanen och novellen tydliggör inte bara kulturen i snäv bemärkelse, utan visar vad som rör sig i samhällets inre. Det kan gälla vilka samhällsfrågor som problematiseras, hur frågor kring världsbild, kön, nationell identitet eller det främmande bearbetas, vilka konsumtionsvanor som kommer till uttryck, hur ord och begrepp förändrar sina innebörder eller vilka estetiska föreställningar som utprovas i teori och praktik. Exemplen kan mångfaldigas: i skönlitteraturen pågår ständiga förhandlingar mellan gamla och nya värderingar.
Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade studier. Den sociolog, etnolog eller idéhistoriker som vill veta hur rasbiologiska föreställningar kom till uttryck kring år 1900 kan inte nöja sig med de romaner som levt kvar i kanon. Det kan finnas många viktiga yttringar hos kända författare som August Strindberg, Selma Lagerlöf eller Hjalmar Bergman, men yttringarna hos mindre kända författare kan vara mer representativa och samtidigt betydligt svårare att hitta. Samtidigt med att våra föreställningar om historien, samhället och litteraturen byggts upp har många uppfattningar, levnadsvanor och människor marginaliserats. Allmänna föreställningar, förhållningssätt och konsumtionsvanor som nu är okända framträder på ett sätt som kan utmana den traditionella historieskrivningen om man lyckas avläsa all prosafiktion som faktiskt utgavs under en bestämd period.

Syfte:

Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade studier. Den sociolog, etnolog eller idéhistoriker som vill veta hur rasbiologiska föreställningar kom till uttryck kring år 1900 kan inte nöja sig med de romaner som levt kvar i kanon utan måste ha tillgång till de källor som har försvunnit ur det allmänna medvetandet. Samtidigt med att våra föreställningar om historien, samhället och litteraturen byggts upp har många uppfattningar, levnadsvanor och människor marginaliserats. Allmänna föreställningar, förhållningssätt och konsumtionsvanor som nu är okända framträder på ett sätt som kan utmana den traditionella historieskrivningen om man lyckas avläsa all prosafiktion som faktiskt utgavs under en bestämd period. Syftet är att åstadkomma ett material som både är representativt för situationen ett givet år och samtidigt speglar en utveckling i tid. Materialet utgörs av samtliga originalskrivna romaner och noveller som publicerades på svenska i separata utgåvor åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. Materialet från de utvalda åren blir tillgängligt i sin helhet för läsning och inte minst för sökning. Varje disciplin och varje undersökning kan välja ut de sökord som är lämpliga för att genast ta sig fram till rätt ställen och där få ordets kontext. Visa mindre..

Skönlitteraturen är ett ovärderligt källmaterial i sin egenskap av spegel för samhället. Det är inte en okomplicerad spegling: ibland är litteraturen före sin tid, ibland efter, ibland styrs den av maktens intressen och den påverkas ofta av ekonomiska hänsyn. Men också dessa förhållanden gör att den säger något väsentligt om samhället, så länge den behandlas källkritiskt. Särskilt romanen och novellen tydliggör inte bara kulturen i snäv bemärkelse, utan visar vad som rör sig i samhällets inre. Det kan gälla vilka samhällsfrågor som problematiseras, hur frågor kring världsbild, kön, nationell identitet eller det främmande bearbetas, vilka konsumtionsvanor som kommer till uttryck, hur ord och begrepp förändrar sina innebörder eller vilka estetiska föreställningar som utprovas i teori och praktik. Exemplen kan mångfaldigas: i skönlitteraturen pågår ständiga förhandlingar mellan gamla och nya värderingar.
Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade

... Visa mer..

Skönlitteraturen är ett ovärderligt källmaterial i sin egenskap av spegel för samhället. Det är inte en okomplicerad spegling: ibland är litteraturen före sin tid, ibland efter, ibland styrs den av maktens intressen och den påverkas ofta av ekonomiska hänsyn. Men också dessa förhållanden gör att den säger något väsentligt om samhället, så länge den behandlas källkritiskt. Särskilt romanen och novellen tydliggör inte bara kulturen i snäv bemärkelse, utan visar vad som rör sig i samhällets inre. Det kan gälla vilka samhällsfrågor som problematiseras, hur frågor kring världsbild, kön, nationell identitet eller det främmande bearbetas, vilka konsumtionsvanor som kommer till uttryck, hur ord och begrepp förändrar sina innebörder eller vilka estetiska föreställningar som utprovas i teori och praktik. Exemplen kan mångfaldigas: i skönlitteraturen pågår ständiga förhandlingar mellan gamla och nya värderingar.
Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade studier. Den sociolog, etnolog eller idéhistoriker som vill veta hur rasbiologiska föreställningar kom till uttryck kring år 1900 kan inte nöja sig med de romaner som levt kvar i kanon. Det kan finnas många viktiga yttringar hos kända författare som August Strindberg, Selma Lagerlöf eller Hjalmar Bergman, men yttringarna hos mindre kända författare kan vara mer representativa och samtidigt betydligt svårare att hitta. Samtidigt med att våra föreställningar om historien, samhället och litteraturen byggts upp har många uppfattningar, levnadsvanor och människor marginaliserats. Allmänna föreställningar, förhållningssätt och konsumtionsvanor som nu är okända framträder på ett sätt som kan utmana den traditionella historieskrivningen om man lyckas avläsa all prosafiktion som faktiskt utgavs under en bestämd period.

Syfte:

Prosafiktionen kan användas som källmaterial inom en mängd olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner, men den har det problemet att den är svårtillgänglig för historiskt inriktade studier. Den sociolog, etnolog eller idéhistoriker som vill veta hur rasbiologiska föreställningar kom till uttryck kring år 1900 kan inte nöja sig med de romaner som levt kvar i kanon utan måste ha tillgång till de källor som har försvunnit ur det allmänna medvetandet. Samtidigt med att våra föreställningar om historien, samhället och litteraturen byggts upp har många uppfattningar, levnadsvanor och människor marginaliserats. Allmänna föreställningar, förhållningssätt och konsumtionsvanor som nu är okända framträder på ett sätt som kan utmana den traditionella historieskrivningen om man lyckas avläsa all prosafiktion som faktiskt utgavs under en bestämd period. Syftet är att åstadkomma ett material som både är representativt för situationen ett givet år och samtidigt speglar en utveckling i tid. Materialet utgörs av samtliga originalskrivna romaner och noveller som publicerades på svenska i separata utgåvor åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. Materialet från de utvalda åren blir tillgängligt i sin helhet för läsning och inte minst för sökning. Varje disciplin och varje undersökning kan välja ut de sökord som är lämpliga för att genast ta sig fram till rätt ställen och där få ordets kontext. Visa mindre..